Skrivskola – skriv bättre texter för webben

Var intressant och tydlig. Du har bara några sekunder på dig. Vips! Är du inte intressant, relevant eller tydlig så har du förlorat din läsare. Du konkurrerar nämligen ständigt med tusentals andra webbplatser, bloggar och nyhetsbrev om din läsares uppmärksamhet. Ta till dig skrivskolans 5 delar och skriv bättre texter för webben.

Förstå förutsättningarna på webben

När vi söker information på nätet läser vi inte på samma sätt som när vi läser en bok eller en tidning. Lässituationerna är totalt olika.

Man brukar säga att datorn, läsplattan och mobilen är framåtlutade medier, läsaren är ivrig och otålig i jakten på information. Boken eller tidningen är bakåtlutade medier, läsaren har valt ut vad han eller hon ska läsa och är fokuserad och koncentrerad.

Undersökningar visar att vi generellt läser på webben som skumläsare. Vi ögnar snabbt igenom texten på jakt efter nyckelord som intresserar oss. Det finns förstås också så kallade metodiska läsare som läser från början till slut. Men de bestämmer sig tidigt för om de ska fortsätta läsa eller inte.

De flesta som surfar runt på nätet söker specifik information. Undersökningar visar att vi läser ungefär en femtedel av det som finns att läsa på en webbplats. Pratiga och täta texter lockar få läsare. Säg det du ska säga på ett kärnfullt sätt, och se till att texten är överskådligt upplagd.

Håll det kort alltså. Men om din läsare blir intresserad av din text vill väl hen gärna läsa mer? Ja inget hindrar egentligen att du lägger ut texten och berättar utförligt om ditt intressanta ämne även när du skriver för webben. Så länge du gör detta på rätt ställe. Mer om detta under Struktur.

Ha koll på målgruppen

Vem skriver du för? Företag vill självklart nå potentiella kunder. Men tänk också på att det är viktigt att behålla dina befintliga kunder. 

Potentiella kunder vill läsa om vad du har att erbjuda och vad som skiljer dig från dina konkurrenter. De vill till exempel veta om din produkt eller tjänst är prisvärd, om du kan din sak och om du är seriös, erfaren och trevlig att ha att göra med. Befintliga kunder ska du försöka behålla till varje pris. Det är dyrt och tidsödande att skaffa nya. Ge dem anledning att titta in på din webbplats då och då eller att läsa ditt e-nyhetsbrev.

Tänk också på att sidan kan få besök av kvalificerade personer som är på jakt efter en ny anställning. Om du ger ett oproffsigt och/eller trist intryck kan det få konsekvenser för om du kommer att lyckas rekrytera viktiga medarbetare i framtiden.

Dela med dig av det du kan inom det område som intresserar målgruppen. Berätta om nyheter och erbjudanden.
TIPS I vår stora checklista för att ta fram innehåll kan du lära dig mer

Det är lätt att bli hemmablind. Be gärna någon utomstående titta på din webbplats med kritiska ögon.

Använd utifrånperspektiv & personligt tilltal

Tänk på din läsare. En ovan skribent utgår ofta ifrån sig själv och vill berätta allt. Man tänker inifrån och ut – inifrånperspektiv. Många börjar med att berätta att företaget startades av farfar för hundra år sedan, att man nu har 200 anställda och att företagets vision är att ge kunden det kunden vill ha. Gör det då! Tänk utifrån och in – se till att dina texter har utifrånperspektiv. Vad har läsaren för behov och begär? Vad löser ditt erbjudande och vilken nytta tillför din service?

Tänk på din läsare. Även om ditt företag riktar sig mot andra företag är det en individ som läser. Skriv inte ni. Skriv du. När det är påkallat kan du skriva “du och din verksamhet/ditt företag” eller “du och dina medarbetare” och liknande.

Strukturera texten väl

Ingress

Nästan alla texter behöver en inledande sammanfattning, utom mycket korta texter. Ingressen ger läsaren en chans att förstå vad sidan handlar om. Är den bra skriven lockar den till vidare läsning.

Börja med det viktigaste

En bra webbplats har korta inledande texter för den som snabbt vill hitta det viktigaste. Hjälp din läsare att förstå vad som är viktigast, så gör du det samtidigt lättare att se att webbsidan, bloggartikeln eller nyhetsbrevet är värd uppmärksamheten.

Tänk på en pyramid. Placera den viktigaste informationen i toppen och fyll på med bakgrund och fakta längre ner i texten eller strukturen. Här kan du också lägga broschyrer, guider och beskrivningar i pdf-form.

Exempel på inledning

Före:

Malmö den 30 juni 2011, Projektråd. Representanter för skolledning, byggföretag, byggbranschen och regionförbunden i Skåne träffas för att tala om viktiga framtidsfrågor för regionens byggindustri. Hur vi ska omvandla ny kunskap och forskning på energi- och klimatområdet till kunskap hos eleverna på Bygg- och Anläggningsutbildningen är en viktig fråga.

(Här har skribenten börjat ”från början”. Först i slutet av texten får vi veta det viktiga.)

Efter redigering:

Bygglärarna i Malmö har fått ny energi- och klimatkompetens. Ett nytt projekt har startat som ska energi- och klimatanpassa utbildningarna.

Försök också att börja med det viktigaste när du formulerar en mening. Låt läsaren slippa kämpa i uppförsbacke för att komma fram till det som är intressant.

Rubrikerna är viktiga

Den otåliga skumläsaren på nätet behöver stöd av tydliga rubriker och nyckelord för att orientera sig. Tänk på att rubrikerna ska stå för sig själva. Poetiska och/eller fyndiga rubriker som funkar bra i en papperstidning blir otydliga och luddiga på en webbplats. Om din läsare inte förstår slutar han eller hon att läsa och söker information någon annanstans. Om du måste välja mellan att vara tydlig och att vara rolig – var tydlig! Fundera igenom vilka nyckelord som kan intressera dina läsare. Tänk på att lägga nyckelorden tidigt i rubriken.

Det som står i dina rubriker påverkar också hur din webbplats rankas i sökmotorerna, framför allt på Google, som är överlägset störst i Sverige. Det räcker inte att viktiga nyckelord finns i brödtexten. Resultatet blir bättre om sökordet/sökfrasen finns i rubriken. På Google finns verktyg som kan hjälpa dig att välja och värdera sökord/sökfraser/rubriker.

Informativa mellanrubriker

Mellanrubriker bidrar till att lyfta fram viktig information och lockar till läsning. De underlättar för läsaren att skumläsa texten och att hitta rätt information. Om du inte hittar lämpliga mellanrubriker är det läge att ta ett steg tillbaka och fundera över textens innehåll och struktur.

Viktig information i faktarutor…

Samla gärna viktig information, eller bryt ner långa uppräkningar, i faktarutor. Det gör att läsaren får en snabb överblick. Du avlastar också brödtexten genom att befria den från långa och krångliga uppräkningar.

…eller i punktlistor

• Faktarutor och punktlistor lockar till läsning.

• Ibland är det bra om punktlistan är numrerad.

• Gör inte punktlistan för lång.

Skriv kort

Några tumregler för webbtexter:

• Texten bör vara högst 1 500 tecken inklusive mellanslag.

• Texten ska synas på skärmen utan att läsaren behöver skrolla mer än en gång på en normalstor bildskärm.

Men det finns inga regler utan undantag. Idag surfar folk på paddor och i smarta telefoner. Använd ditt omdöme. Tänk på din läsare och försök att anpassa din text.

Stryk ner

Ovana skribenter skriver gärna för långt, omständligt och detaljerat. Det är jobbigare och svårare att skriva kort än att skriva långt. Det bästa sättet är att försöka rensa texten i flera omgångar. Var stenhård mot dig själv: Vilka stycken, meningar eller ord kan du ta bort? Stryk, stryk, stryk!

Fixa styckeindelning & formatering

Nytt stycke

Den som skumläser läser bara några ord och hoppar sedan till nästa stycke. Om styckena är för långa kan dina läsare missa viktig information. Styckeindelning göras på två sätt, antingen genom indrag eller genom blankrad. Nytt stycke gör din text lättare att läsa. Var inte rädd för att det ska bli för många. Inget är tråkigare och jobbigare än att läsa en jättelång text – som liksom aldrig tar paus.

Blankrad

Indrag betyder att du börjar det nya stycket en bit in på raden och är vanligast i tryckta texter, till exempel böcker och tidningar. Blankrad betyder att du lämnar en tom rad mellan det föregående och det efterföljande stycket. Blankrad rekommenderas i brev och för texter som skrivs för webben. Lägg in en blankrad för varje ny tankegång eller när det kommer ny information. Blankraderna gör det lättare att skumläsa texten.

Undvik versaler

Att skriva en text med VERSALER är en riktigt dålig idé. Många använder versaler för att markera att något är särskilt viktigt. Tvärtemot vad många tror gör versalerna texten svårläst. De blir bromsklossar i läsningen som tröttar ut din läsare.

Undvik kursiva bokstäver

Kursiv text kan vara ansträngande att läsa på skärm och bidrar också till att ge sidan ett rörigt intryck.

Gärna fet stil – men överdriv inte

Om du vill markera särskilt viktig information är det bäst att använda fet stil. Den feta stilen hjälper din läsare att orientera sig i texten och att hitta rätt information. Du kan använda fet stil i brödtexten trots att du har mellanrubriker i fet stil – bara du inte överdriver. Använd inte fet stil för att det är dekorativt, utan bara för att markera viktig information. Resultatet blir annars att allt syns lika dåligt.

Sätt språket

Du skriver inte för att briljera med snygga och invecklade formuleringar. Du skriver för att bli läst. Och förstådd. Undvik svåra ord, bisatser och långa krångliga meningar. Om du kan välja mellan ett lätt eller ett svårt ord – välj det lätta.

Skriv begripligt

Var sparsam med kommatecken och inskjutna bisatser. Sätt punkt istället. Men tänk på att för många korta meningar efter varandra ger ett hackigt intryck. Bäst blir det om du varierar längden på meningarna. Läs gärna texten högt för dig själv när du har skrivit klart. Då märker du om texten flyter på ett bra sätt.

Rensa bort onödiga ord

”Det dunkelt tänkta, är det dunkelt sagda”.

Du kommer att bli förvånad när du upptäcker hur många ord och meningar som du kan stryka för att berätta det du egentligen vill säga. Det som händer när du städar i din text är att den blir tydligare.

Undvik särskrivningar

Många gör sig lustiga över att allt fler har börjat särskriva (sär skriva) ord.  Förmodligen beror fenomenet på att vi blir alltmer influerade av engelskan, som är fylld av särskrivningar.

Felaktiga särskrivningar ger texten ett oseriöst och hafsigt intryck. Men många saknar denna språkliga fingertoppskänsla, samtidigt som de kan vara mycket kunniga inom sitt ämnesområde. Du är kanske inte ens medveten om hur du skriver? Var uppmärksam.

Spruta inte utropstecken

Använd inte utropstecken i onödan. Det ger ett oseriöst intryck. Men allt fler faller för frestelsen. Egentligen är det bara i mycket speciella situationer som ett utropstecken är befogat: ”Det är krig!”. Om du tänker att du bara får använda utropstecken när ett krig just har brutit ut (ja, vi överdriver), kanske du blir mer restriktiv och uppmärksam på fenomenet.

Använd rättstavningsprogrammet – men med en nypa salt

Rättstavningsprogrammet är ett bra verktyg. Men det har en tendens att felmarkera även sådant som är korrekt, och upptäcker inte heller alla de fel som ett mänskligt öga ser. Du kan aldrig lita på det till 100 procent.

Låt texten vila innan korr

Du har skrivit din text. Du har läst högt för dig själv och strukit bort alla onödiga ord och meningar. Bäst är det om du också hinner sova på saken. Nästa dag har du fått distans till texten och upptäcker fler saker som behöver justeras. Korrläs helst på papper, då är det lättare att upptäcka eventuella småfel och brister.

Låt någon annan läsa din text

Låt också någon annan läsa texten med kritiska ögon Försök att inte ”försvara” din text när du får ”kritik”, utan tacka för hjälpen och ta dig en ordentlig funderare: Vem är det du skriver för egentligen? För dig själv eller för din läsare?

Mer om stil & format

Skriv nyhetsbrev & webbtexter som en journalist

För att göra din text mer intressant och läsvärd kan du ta till journalistiska grepp och metoder.

Spegling

Vad journalisten själv egentligen tycker får aldrig vara uppenbart i texten. Texten byggs istället runt en eller flera intervjupersoner som uttalar sig. Citaten används för att stödja berättelsen och för att föra den framåt.

Underbyggda resonemang

Ett annat knep som journalisten använder för att ge ett trovärdigt intryck är att hänvisa till undersökningar, statistik, forskning, rapporter och annat som kan stödja berättelsen.

Pratminus

Journalister använder så kallat pratminus, inte citationstecken. Det är standard i svenskspråkiga tidningar (och böcker). Exempel:
– Jag hörde bromsar som skrek och när jag tittade upp så small det, berättar Karin Larsson.

Bra-att-ha-frågor

Journalister får lära sig att ställa följande frågor när de ska skriva en text. De är bra att ha i bakfickan om du måste skriva eller intervjua någon helt oförberett:

När – hände det? ska det hända? ska det åtgärdas?

Var – hände det? ska det hända?

Hur – hände det? kunde det hända? ska ni göra nu?

Varför – hände det/hände det inte? gör/gjorde ni inget?

Vad – hände? har hänt? ska hända?

För vem – är det bra eller dåligt?